Tänkte att det var dags för ett litet (?) inlägg om hur det verkligen är att vara gravid. Man tror innan att det ska vara en dans på rosor och att allt är så himla kul. Det kan jag berätta för er nu att det är det inte. Den som säger det har antingen haft en jävla lyckograviditet eller så ljuger dem. JAG anser mig ha/haft en bra graviditet och trots det har inte allt vart "bra/lätt".

Ibörjan av graviditeten mådde jag jättebra. Kände inte av att jag var med barn och var tvungen att göra flera tester för att vara på den säkra sidan. Jag mådde inte illa och var inte trött eller något av de tecknen. Skröt om att jag inte mådde illa eller något sådant, det skulle jag inte gjort för några dagar senare så började jag att spy. Det höll i sig 1-2 månader.. att jag spydde typ varannan dag men mådde illa varje kväll. Jag svor och funderade över hur i helvete jag kunde längta efter detta. Första januari är sista dagen jag spydde och det kommer jag ihåg för jag var i sämre skick än Fredde fast han hade druckit på nyårsafton och det hade såklart inte jag. haha.

Halsbränna är något som jag aldrig haft tidigare och nu har jag det till och från varje dag. Det kommer nu på nätterna när jag ligger ner och det kommer på dagarna om jag böjer mig mycket ner och upp, ner och upp (som när vi fixar med veden nu exempelvis...)

man får även mer komplikationer som gravid.. man får även sendrag, jag får mina i vaderna på nätterna. Att vakna av sendrag är inte kul och det går inte att göra något heller utan det är bara att vänta ut det. Nu var det dock länge sedan jag fick sendrag *peppar peppar ta i trä* så hoppas jag slipper fler gånger.

Foglossningar är något som jag inte heller tidigare haft (nehe?!) och det känns ungefär som menssmärtor fast längre ner i skrevet och mer intensivt. Jag hade stora i början och sedan försvann dem. Sen kom de tillbaka men bara i vänstra benet/skrevet och nu är de borta igen. Det är inte skönt för man blir stel som en pinne och måste gå som en pingvin typ haha. Sexigt värre ;)

Bristningar är också något som de flesta gravida får och mig gör det inte speciellt mycket. Jag hade några sedan innan på magen även om de är vita nu och nu har jag bara fått en liiiiiten liten. Jag har smörjt kroppen och det har tydligen inte hjälpt mig iaf. Men som sagt, jag får något fint av det och jag hade inte tänkt bli bikinimodell sen heller så ;)

Viktuppgång är något som kommer som brev på posten. Alla får det, oavsett om det är ett kilo eller 30. Jag trodde stenhårt på minst 20 kilo + för mig men lyckligtvis har jag "bara" gått upp typ 5-6 kilo. Får se imorgon hur många det ligger på just nu. Även om jag aldrig vägt såhär mycket i mitt liv förut så känns det inte som att jag bryr mig. Jag kan ha alla mina kläder ännu (även om jag inte kan stänga knapparna eller dragkedjan på byxorna) och jag har inte behövt köpa några mammakläder pga vikten. Dock är det först nu man ökar som mest i vikt så jag ska väl inte ropa hej förrän jag är över ån eller vad man säger ;)

Förändringar av kroppen. Det är inte bara hormoner och så som ställer om sig, kroppen gör det också. Jag har nämnt foglossningar och bristningar och viktuppgång. Det gäller även brösten och underlivet ska ni veta. Jag känner inte igen varken det ena eller det andra på mig haha. Brösten har blivit större och nu kan jag inte ens se underlivet pga magen HAHAHA. Men det är något som kommer på köpet liksom så bara gilla läget ;)

Hormonerna styr väldigt ska ni veta. Man kan tycka att man känner sin kropp och inte kan låta något främmande styra den hur som helst men det kan dem. Ibörjan vart jag sugen på frukt och bär. Hatade godis, chips och läsk och allt vad onyttigheter heter vilket jag är glad för. Sedan kunde jag äta allt igen även om jag gärna inte äter chips och sånt. Jag har faktiskt inte vart elakare eller mer lättretad än innan vilket jag tror Fredde tackar för haha. Skönt för mig också eftersom jag vill fungera som människa haha. Nu har jag dock fått städmani. Det är heeelt galet. Jag städar hela huset varje dag. Damsugar, torkar ytor, plockar undan saker, ställer ordning saker, sorterar skåp och garderober och hyllor. Jag möblerar om, jag renoverar, jag krattar ute och fixar till. Visst jag var inte skitig av mig innan graviditeten men jag brydde mig inte om det låg en dammtuss på golvet en dag extra. Jag hade tid för dammsugaren någon annan dag haha. Nu gör jag allt möjligt från morgon till sena kvällen. Undra hur jag blir när bebis är ute, om det håller i sig eller om jag blir helt tvärtom istället? haha ska bli spännande som sagt.

Som sagt, detta är bara förändringarna med mig. Sen har man en sambo också som har nerver och förväntningar på saker och ting. Man har familjer och vänner som man ska leva upp till och man har skola eller jobb man ska klara av också. För att inte tala om alla jävla papper hit och dit som skall skickas in i tid och otid och alla möten med barnmorskan man ska göra. Den som sagt att graviditet är en dans på rosor har som sagt inte haft det som alla andra... dock är det värt allting när lillen sparkar och livar omkring i magen.. det ska ni veta :)