Förlossningsberättelse

JAg tänkte berätta lite om min förlossning för det har jag väl inte gjort ?! haha.

Det började med att jag hade förvärkar på torsdagen när jag var till barnmorskan och visst jag hade haft mkt av dem på senaste men dessa började göra mer ont. De försvann och kom tillbaka på fredagen. Under fredag morgon hade jag värkar igen men de avtog på eftermiddagen och kom inte tillbaka förrän vid 11 på kvällen. De började göra ont faktiskt och jag ringde in till förlossningen och sa att jag hade börjat fått värkar och att slemproppen hade gått under dagen men eftersom det var 10 minuter mellan ungefär så vela de att jag skulle stanna hemma och avvakta så länge. Jag gjorde som de sa och gick och la mig istället. Hela natten hade jag värkar och jag klockade hela tiden och till slut började det vara 5 minuter mellan. Då ringde jag in till förlossningen igen och då sa de att jag fick komma in (ÄNTLIGEN !! ) Jag väckte Fredde och så packade vi sakerna i bilen och åkte in.

Kom in till förlossningen till 6 och då undersökte en barnmorska mig och det visade sig att jag var öppen 2 cm och att slemproppen hade gått. YES tänkte jag. Nu var det äntligen på G. Jag fick hoppa i badet eftersom det brukade hjälpa att lindra värkarna och det gjorde det faktiskt. Jag satt i badet i 2 timmar ungefär och sedan gick jag till "mitt" rum och fick ett CTG för att se hur bebis mådde och hur många sammandragningar/värkar jag hade. Eftersom jag inte hade sovit något under hela natten så fick jag en spruta så jag fick sova en stund. Sov  4 timmar och det var helt underbart faktiskt. Slippa värkarna ett tag och bara få sova. Ladda batterierna liksom ;)

Jag låg där på rummet mest hela dagen. Tog kurvor med jämna mellanrum och vid 5-tiden var jag öppen 5 cm bara och jag och Fredde gick ut en sväng, mest för att få igång det hela men det var jättejobbigt att gå med dessa värkar ska ni veta. Jag fick stanna upp för att andas och försöka samla krafter till nästa värk kom. Ringde även mamma och pappa och lite så för att berätta läget. De trodde att jag redan hade fött liksom hehe. Tyvärr var inte så fallet ;). Vid 8 på kvällen bestämde de sig för att ta hål på vattenhinnan för det hade inte gått än och ja, HERREGUD VAD VATTEN hahahha. Det vara forsade ner vatten hur mkt som helst. Skönt att få bort det för det blev lite lättare där inne i magen haha. Det kändes konstigt att det gick liksom. Nu snart skulle jag bli mamma, nu snart skulle jag ligga där och krysta. Något man bara hade läst om och sett på film liksom.

Fortsatte att ta kurvor och blodtryck och allt va de kollade. Jag låg där och sniffade lustgas som bara den haha. Det blev mn bästa vän under dagen hehe. Det hjälpte mig faktiskt och det är jag glad över. =) Det var mkt lätt att ta liksom. Vid halv 11 kom narkosläkaren och gav mig ryggmärgsbedövning (vilket jag egentligen inte alls hade tänkt ta men lustgasen hjälpte mig inte nu längre när värkarna började bli värre) och vid 12 var jag öppen 10 cm och det var dags att börja krysta. Jag trodde att det skulle vara svårt att veta när man skulle krysta men det var det inte haha. Kroppen tröck på av sig själv och det var bara att försöka trycka på lite extra och hålla i krystandet ett tag. Jag skrek faktiskt ingenting vilket jag är stolt över ;) hahaha. Jag krystade en tmme och det var faktskt skitjobbigt. Det jobbigaste jag gjort haha men det var värt det och jag skulle lätt göra det igen om det resulterade i en lten bebis i slutändan :)

Efter1 timmes krystning kom lilla Kevin ut och landade på min mage. En underbar känsla !! Min lilla Kevin skrek inte ens haha. Han bara låg där och kollade storögt på mamma och pappa. Nu började ett nytt liv för mig. Ett liv som mamma!


Postat av: Emma Viklund

Underbart :´) Känner igen mig en hel del i allt du skriver. Men för mig forsade inget vatten, det siprade bara ut lite, tydligen hade mitt vatten gått i omgångar, precis som jag anat det senaste 3 dygnen då jag hade haft förvärkar :) Men jag skrek heller inget under krystarbetet och det tog 1 timme för mig med... Soms agt, otroligt kämpigt, världens jobbigaste gympapass.. men ack så underbart och såååå värt det :)



Kram på er!

2010-08-04 @ 13:06:55
URL: http://mammatillviggo.bloggplatsen.se
Postat av: Emelie Andersson

Gud jag blir alldeles tågögd när jag läser om din förlossning, gud så sött.

;Många lycko kramar. emelie

2010-08-06 @ 10:54:51
Postat av: Madeilene

Emelie: tack så mkt :)

2010-08-06 @ 13:10:30
URL: http://justmadde.blogg.se/


                                  bloglovin

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0